Vad gillar jag?

Som en follow-up till vår civiliserade blogg-duell rörande A.A. Gills ära igår frågar Addison-Kristian vad jag egentligen gillar. Det är en bra fråga. Jag är bättre på att gnälla än att komma med ett postitivt alternativ. Men. Jag är ju en slav under New Yorker sedan många år så naturligtvis är jag fångad i dess något konforma feature värld. Bra exempel på vad jag gillar är t ex Tom Reiss "The First Conservative" (New Yorker, October 24 2005) och Chandler Burrs "The Scent of the Nile" (March 14 2005). Adam Gopnik läser jag ofta (särskilt hans "The Porcupine" om sitt möte med Karl Popper i ett dammmigt bibiliotek i södra England på 70-talet (New Yorker April 1 2002). Och förstås Seymour Hersh och Bob Woodward var de än skriver. Jag läser Vanity Fair av och till men inte tillräckligt ofta för att ha favoriter. Av kolumnister gillar jag förstås Maureen Dowd i NYT och Martin Wolf i Financial Times (so much för Ordfront-skägg...). Av miljonärsskribenter föredrar jag alltid Michael Winner i Sunday Times. I Sverige gillar jag Maciej Zaremba och, ehrm, Lokko. Häglund. Särskilt det senaste gnället tyckte jag var underhållande.

Jag vet, det är jävligt gubbiga referenser. Men, what the hell, jag är ju 30. Mina fanzine dagar är över.