I Chicago

Landar mitt pa dagen. Isbla himmel. Windy city är inte det minsta windy. Jag star utanför terminalen. Försöker samla mig efter nio timmar med United Airlines. "Are you from Sweden? We worked with a law firm there. Vinge. Excellent service". Mannen till höger om mig. Fran Minnesota. Jag hade nästan glömt att man alltid pratar med varandra i USA. Men att man inte lyssnar pa svaren.
Senare sitter jag pa pendeln in till city. De tva svarta tjejerna framför mig har varit pa nagon anstallningsintervju i katakomberna under O'Hare. Jag forstar inte var. Sondagskole-skjorta. Tre nummer för stor. Putsade lackskor. Mobiltelefonen klistrad till orat. "I tried to call you, dawg, you wasnt there... I know you was gonna say dat". Du kan ta flickan ur ghettot men inte ghettot ur flickan. Pa fem minuter räknar jag till fem stretch limos genom den smutsiga pendeltagsrutan. Det var lange sedan jag var i USA. Det är märkligt att komma tillbaka.
I Lincoln Park känns det som att komma hem. De Paul University av NCAA collegeball fame. College-tröjor och shorts. Jag köper en karta och sätter mig pa en bänk. "Are y'all in da city or out of da city? Y'all gotta make up yo mind!". Den tandlösa uteliggaren syftar pa mina väskor och att jag ser ut att vara pa väg. Vi skrattar. Jag bjuder pa en cigarett. Chicago verkar lovande.