På väg till Uppsala

Försöker, okoncentrerad och utan större framgång, att avsluta ett kapitel innan helgen och resan till bröllopet i Uppsala slott. Flyr med jämna mellanrum ut på nätet och läser på undanskymd plats i svenskan att K.G. Hammar ska dra sig tillbaka nästa sommar. Några gånger när jag pluggade i Uppsala stod jag bakom ärkebiskopen i kön till garderoben på Carolina Rediviva. Han hade tjocka böcker i famnen och en air runt sig av... visdom, kanske? Jag tänker på honom när jag lyssnar på P1s samtal om de intellektuellas roll i dagens samhälle. För mig är K.G. Hammar urtypen för en intellektuell. Beläst, genomtänkt, vis. Ödmjuk och orädd. Och Uppsala är urtypen för den intellektuella hemvisten. Glömmer aldrig när jag flyttade in i mitt rum på Nedre Slottsgatan. Domkyrkan ett stenkast bort, Carolina upp för kullen, och slottet utanför mitt fönster. Första dagen jag gick till föreläsning i nystrukna beiga Farahs från Portobello market och Ben Sherman skjorta. Trodde benhårt på ett life of the mind som Charlotte Simmons skulle säga. Och det gör jag väl på sätt och vis fortfarande.
Nu är det dags för Ryan Air. Tills nästa vecka.